Frågor varje miljömedveten företagsledare bör kunna svara på

Klimatförändringen är ett knepigt koncept. Vi kan se vårt väder dagligen men vi “ser” inte klimatet. På det sättet har klimatförändringar och IT något gemensamt – de flesta har förutfattade meningar om dessa, men båda sakerna är svåra att överblicka och ännu svårare för individer att påverka.

Så när det gäller effekten av IT, och specifikt data, på klimatförändringen, är det väldigt lätt att sortera bort det som “för svårt” eller “någon annans problem”. Vi kan göra individuella val som påverkar saken till det bättre.

Låt oss börja med tre enkla frågor. När du har svaren kommer du att vara i en mycket bättre position för att göra skillnad på riktigt i hur din organisation hanterar klimatförändringar relaterade till dina data.

FRÅGA 1 – Vad har din organisations data för klimatpåverkan över de närmaste 10 åren?

Vad är kopplingen mellan data och klimatförändringar? All data måste bo någonstans – antingen på en mobilenhet, en dator eller i en server i ett datacenter. Och de behöver alla el. Elproduktion bidrar mycket till växthusgaserna. Olika produktionsmetoder har väldigt olika utsläppsnivåer.

Source: https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/overview-of-the-electricity-production-2/assessment-4 

Exempelvis genereras stora mängder CO2 av att elda med kol, medan vattenkraften nästan inte släpper ut någon CO2 alls. Genomsnittet för elproduktion i EU är 295 g CO2 för en kilowattimme. Det motsvarar en miljöpåverkan av att köra vanlig familjebil 3 km.

De närmaste tio åren kommer så mycket som 21% av den globala elproduktionen att vara avsedd för IT och ungefär hälften av detta kommer att förbrukas av datacenter, enligt forskaren och ämnesexperten Anders Andrae.

Source: https://www.nature.com/articles/d41586-018-06610-y

Tänk på vad det betyder. 10% av den globala elproduktionen går till kraftförsörjning för datacenter. Detta innebär att ditt val av datacenterleverantör kommer att ha en avsevärd påverkan på miljön. Varför? Eftersom ju mer data ditt företag genererar och lagrar – en vanlig tillväxttakt är 50% per år – desto mer datacenterkapacitet behövs. Trenden är att flytta till större, mer effektiva datacenter, men det kan ju också innebär att man bara flyttar koldioxidutsläppen till någon annan.

Dags för hemläxan. Kanske kan en IT-chef eller CTO hjälpa dig om du själv inte vet på rak arm. Om du kan svaret på följande frågor har du möjlighet att fatta bättre underbyggda beslut.

• Hur mycket data finns i min organisation idag?
• Vad är den årliga tillväxttakten? (tänk på tillväxttakten, särskilt i relation till er digitala transformation och molnmigration)
• Hur mycket data kommer vi att ha om 10 år?
• Var kommer vårt data att vara?

FRÅGA 2 – Var finns ditt data? Använder ert företag datacenter drivs av fossila bränslen?

Var finns ert data? Den här frågan om var, rent fysiskt, din data finns är viktig. Det här är någonting dina kollegor med ansvar för IT-frågor kanske inte kan hjälpa dig att svara på, eller åtminstone inte svara fullt ut. Datat ligger typiskt i företagets servrar i egen eller någon annans datacenter samt hos olika molntjänsteleverantörer.

Många organisationer kör hundratals applikationer och som exekveras i externa hostingtjänster. Vissa branschstudier indikerar att så mycket som 90% av applikationerna introduceras i organisationer av andra än IT-avdelningen, och de här applikationerna är vanligtvis molnbaserade. En professionell företagsmolnanalystjänst, som Netskope, kan skapa viss överblick. Genom att begränsa räckvidden till de mest använda eller datortunga applikationerna gör man det möjligt att hitta och ställa frågor till specifika leverantörer om de driftas av förnybar energi samt hur effektivt de driver sina datacenter.

Det bör vara lättare att få svar när det gället företagets egna datacenter. Antingen finns detta data i företagets egna lokaler eller hos en colocation-leverantör. Enkla frågor kring elanvändning, elräkningen, datacenterplatsen och datacenterets effektivitet kan hjälpa dig att skapa en bild av klimatpåverkan av dina data.

FRÅGA 3 – Vet du att grön el och certifikat för grön el är olika saker?

“Mitt företag har varit CO2-neutralt i år – vi använder bara förnybar energi” Är det verkligen sant? Att kalla sig för “100% förnybar” är vanligt nuförtiden. Oftast betyder inte det att man faktiskt enbart använder, eller investerar i produktion av ny, förnybar energi inom sitt företag. Istället köper företag långsiktiga PPA-avtal (Power Purchase Agreements) och / eller ursprungsgarantier som överför ägande av förnybar energi som genereras av en tredje part till företaget, utan att för den skull faktiskt använda sig av densamma. Och det är så här man köper sig fri.

Så snart företaget har köpt tillräckligt med certifikat eller PPA för att kompensera sin egna elförbrukning kan man med stolthet utropa 100% förnybar status och betona man är koldioxidneutral.

Detta förfarande kallas numera för “greenwash”. Varför? Eftersom det inte påverkar den faktiska källan till el som används för verksamheten, det skapar inte ny el och det begränsar inte hur den certifierade förnybara elen faktiskt används av någon annan någon annanstans. Ingenting i verkligheten förändras, annat än att man kallar sig för “koldioxidneutral” och “100% förnybar” medan man fortsätter att konsumera sin smutsiga el ändå.

Än sen då? Tja, kunskap är makt, och nu vet du att gröna energicertifikat i bästa fall är endast löst kopplade till din faktiska miljöpåverkan. I värsta fall är de en väg till grön frälsning för att ge företaget ett bättre image. Om din IT-verksamhet inte kan drivas av lokalproducerade förnybara energikällor (t.ex. sol, vind eller vattenkraft), vad kan då ändras för att göra det möjligt?

Vad innebär allt detta då? Låt oss försöka med ett enkelt exempel. Efter att ha pratat med ditt IT-team och gjort en del egna efterforskningar kommer du fram till följande fakta:

Ditt företags datacenter i källaren på Stockholmskontoret har 160 kW IT-drift och 60% utnyttjandegrad. Tyvärr är det inte byggt för att agera datacenter och det är ganska ineffektivt. Anläggningschefen fick ta reda på hur stor elförbrukningen är eftersom det normalt inte är hans budgetpost. Han blev chockad när han insåg att företaget betalade för nästan 180 000 kWh i månaden inklusive kylning och andra ineffektiviteter.

Du har också ett datacenterutrymme i Frankfurt för en kunds räkning – bara 10 kW i 2 rack i ett colocation datacenter som arbetar med 80% utnyttjande. Du debiteras för 10 000 kWh per månad – mycket mer än du behöver för servrarna, men någon måste betala för kylningen.

Slutligen uppskattar ditt IT-team att du borde lägga på 20% på summan för de molntjänster ni använder, som främst är placerade hos Amazon i deras datacenter på Irland.

Låt oss summera din klimatpåverkan:

I det här enkla exemplet har ditt företag turen att ha större delen av sin IT i Sverige som har en bra energimix. Den dåliga nyheten är att den största, snabbast växande delen av ditt koldioxidavtryck orsakas av hosting på en molntjänst som drivs av koleldning.

Nästa steg

Att kunna svara på frågorna, oavsett om du gör det för egen del eller för någon annans räkning, möjliggör bättre beslut och möjliga strategiska initiativ. Kan jag spara pengar och CO2 genom att till exempel säkerställa att fler av mina egna applikationer huserar lokalt här i Sverige?

Tack för att du läst så här långt, hoppas informationen varit av värde och hör gärna av dig för att diskutera hur en colocation-anläggning som är grön på riktigt kan hjälpa till att hantera några av klimatutmaningarna vi tillsammans står inför.